Dagens maskulina mode är milslånga avstånd från de plagg och de trender som männen bar förr i världen. Om en man skulle bära samma kläder som bars under exempelvis 1700-talet, så skulle de flesta ta honom för homosexuell. Dock var det oerhört manligt att klä sig ”kvinnligt” bara för några hundra år sedan.
Rosa var dåtidens svart
En rosa skjorta är helt okey, men en rosa tunika med spetsbroderier och volanger? Dock var det just det som fina män bar under 1700-talet när de kurtiserade damerna. Plaggen skulle helst vara av sidenduchess och ha blombroderier med spetsskjorta undertill, för att ligga helt rätt i tiden. Nedtill bar man kortbyxor eller culottes som man också brukar säga. Som pricken över i:et hade männen skor med rosetter och en liten klack som förvarnade kvinnorna innan de närmade sig.
Dock var det inte bara männen som hade en förkärlek för rosa. Även damerna bar rosa klänningar, eftersom färgen sades symbolisera hälsa och ungdom och var på samma gång en statusfärg. Under krigen användes också rosa och röda dräkter för soldaterna, eftersom färgen ansågs vara passionerande och krigisk. Idag anses rött vara en sexig färg som främst kvinnor tycker om att bära, inte minst för att förföra. Från början ansågs således rosa inte som en maskulin respektive en feminin färg. Det var först på 1940-talet som rosa började räknas som en färg för flickor. Faktum var att modet för båda könen var väldigt lika varandra, ända tills en bra bit in på 1800-talet när detta kom att förändras.
Klänningen – ett plagg som flickorna tagit från pojkarna
Nej, klänningen har inte skapats för kvinnans syfte, utan för mannen om man ser tillbaka på medeltidens mode. På medeltiden var både klänningen och tunikan ett basplagg i männens garderob men fler och fler män började att ta på sig byxor i någon form, från 1600-talet och framåt. Det tog dock lång tid innan folk började vänja sig av med att klä sina söner i klänningar, eftersom detta var ett mycket praktiskt plagg för att klara toalettbestyr och att ”byta blöja”, om man nu kan kalla dåtidens ”blöjor” för blöjor. Det var kutym att fram till 6 års ålder klä sina pojkar i klänning, och sedan hålla en ritual vid 6 år fyllda, för att ge barnet sina första byxor tillsammans med ett svärd.
Ända in på 1800-talet gick många män i klänning, även om kortbyxor var på modet allt mer. Anledningen var att tygen i dåtidens byxor skavde och hygienen var det också lite si och så med. Det var helt enkelt lättare att bära tunika och klänning. I början av 1900-talet tillverkades emellertid byxor av betydligt behagligare material som gjorde att alla män slopade klänningarna.
